Aspartam är ett sötningsmedel som ofta används i lättdrycker, kosttillskott och olika livsmedel för att ge en söt smak utan de kalorier som vanligt socker innehåller. Det har varit ett ämne för debatt under många år, med frågor som rör dess säkerhet och effekter på hälsan. I denna artikel går vi igenom vad aspartam är, hur det påverkar vår kropp, eventuell koppling till sjukdomar, samt hur vi kan använda det i vår kost utan att riskera hälsan.
Vad är aspartam och hur fungerar det?
Aspartam, även känt som E 951, är ett artificiellt sötningsmedel som är 100-200 gånger sötare än socker. Det är uppbyggt av två aminosyror, fenylalanin och asparaginsyra, som är vanliga byggstenar i proteiner som vi äter dagligen. När aspartam intas bryts det ner i magsäcken och tarmarna till sina beståndsdelar, inklusive metanol, som finns naturligt i många frukter och juicer. Mängden metanol som kroppens får från aspartam är betydligt mindre än vad vi skulle få i oss genom att dricka exempelvis apelsinjuice.
En intressant detalj är att aspartam inte tål höga temperaturer. Det bryts ner i sura lösningar och vid uppvärmning, vilket innebär att det inte rekommenderas för bakverk eller andra maträtter som tillagas vid hög temperatur.
Hälsorisker och säkerhetsbedömningar
En av de mest omdiskuterade frågorna kring aspartams användning är dess potentiella hälsorisker. Livsmedelsverket i Sverige rekommenderar inte någon begränsning av aspartam för den allmänna befolkningen, förutsatt att man inte lider av fenylketonuri (PKU), en sällsynt genetisk sjukdom där kroppen har svårt att bryta ner fenylalanin.
WHO utfärdade i juli 2023 nya riktlinjer kring aspartam och bedömde det som möjligen cancerframkallande, baserat på begränsad bevisning. Det är viktigt att notera att det inte uppvisades något klart samband mellan konsumtion av aspartam och cancer. Efsa bekräftar samtidigt att det acceptabla dagliga intaget (ADI) fortfarande är 40 mg per kilo kroppsvikt för denna tillsats.
Hur mycket aspartam är säkert?
Aspartam används i många livsmedel, från läsk till dessertprodukter och kosttillskott. Det är viktigt att förstå att mängden aspartam vi konsumerar sällan överskrider rekommenderade nivåer, även för de som är högkonsumenter. Till exempel kan en person som väger 60 kg teoretiskt konsumera upp till 2,4 gram aspartam per dag utan att det innebär någon risk för hälsan.
Enligt en och annan europeisk studie anges att högkonsumenter av aspartam konsumerar cirka 5,5 mg per kilo kroppsvikt per dag, vilket är långt under det accepterade dagliga intaget. Detta visar att aspartam kan ingå i en hälsosam kost om det används med måtta, utan att man behöver oroa sig för att överskrida det rekommenderade intaget.
Amning, graviditet och aspartam
Det finns även frågor kring säkerheten för gravida kvinnor och ammande mödrar. Aspartam utsöndras inte i modersmjölk, vilket innebär att ammande kvinnor kan konsumera aspartam utan att påverka sitt barn. Det är dock alltid viktigt att konsultera med en vårdgivare om man har frågor kring kost och intag av sötningsmedel under graviditet och amning.
För gravida kvinnor med fenylketonuri finns det särskilda rekommendationer, och det är av största vikt att undvika livsmedel som innehåller aspartam, eftersom risken för skadliga nivåer av fenylalanin är högre.
Avslutande tankar
Aspartam verkar vara en säker och effektiv metod för att tillsätta sötma i vår kost, förutsatt att det konsumeras på rätt sätt. För de flesta personer utan särskilda hälsoproblem, som PKU, är aspartam ett utmärkt alternativ till socker, vilket kan hjälpa till att minska kaloriintaget och fortfarande njuta av söta smaker.
Det är viktigt att fortsätta följa forskningen och de uppdateringar som ges av WHO och livsmedelsmyndigheter, eftersom vår förståelse för hur dessa sötningsmedel påverkar vår hälsa ständigt utvecklas. Med måttlighet och medvetenhet kan man njuta av aspartam som en del av en balanserad kost.