Det har nog inte gått någon förbi att prinsesstårtan är en av svenskarnas absoluta favoriter när det kommer till tårtor. Hela 500 000 härliga marsipantårtor med vaniljkräm och gräddfyllning säljs varje år i Sverige, och bakverket kan stoltsera med imponerande 70 % av allt som säljs i på svenska konditorier. Men vad är då historien bakom denna gröna favorit? Det hela började på sent 20-tal då en hushållslärarinna vid namn Johanna Antonia (senare kort och gott Jenny) Åkerström framställde receptet på vad som skulle bli Sveriges mest kända bakverk genom tiderna. Hon undervisade på en hushållsskola för flickor från förmögna familjer, och bland sina elever hade hon flickorna Märtha, Astrid och Margaretha, prinsessor från Norge, Belgien och Danmark. Receptet hamnade sedan i kokboken Prinsessornas nya kokbok som givits ut i flera upplagor.
Namnets uppkomst
Från början hette denna omtalade tårta ingenting annat än just ”grön tårta”. Lite tråkigt kan tyckas, och det var nog inte många som protesterade när tårtan fick byta namn till prinsesstårta, förmodligen det namn som passade bäst då de tre ovan nämnda prinsessorna var särskilt förtjusta i denna marsipantårta. Men kärt barn har många namn och den prinsesstårta som istället fått ett rosa eller rött marsipantäcke kallas ofta Operatårta medan den gula varianten har fått namnet Carl-Gustav-tårta. Prinsesstårtor som kommer i andra färger än dessa går många gånger under namnet ”prinstårta”.
Innehåll och uppbyggnad
Vad ska då en klassisk prinsesstårta innehålla? Faktum är att originalet från år 1929 inte ens innehöll det vi idag kanske skulle anta vara det mest typiska för en prinsesstårta – marsipanen. Istället täcktes tårtan av mandelmassa som färgats grön. Det ursprungliga receptet innehöll dessutom inte sylt av någon form, trots att det nästan är mer regel än undantag i de flesta prinsesstårtor som bakas idag. I botten finns en saftig sockerkaka, eller ”anslag” som baktermen lyder, sedan ett lager sylt om du vill hålla dig till den uppdaterade varianten. En härlig massa vaniljkräm och grädde på det och till sist det bedömda marsipanlocket. Som dekoration brukar man placera en röd eller rosa marsipanros på toppen, och pudra ett lätt lager florsocker över locket.
Prinsesstårtans vecka
Den sista veckan i september har sedan 2004 blivit utsedd av svenska bagare och konditorer till prinsesstårtans vecka. Då går 10 kronor av varje prinsesstårta, och 2,50 kronor av varje prinsessbakelse, som säljs i Sverige till Kronprinsessan Victorias Fond. Stiftelsen jobbar för att erbjuda stöd till barn och ungdomar med funktionshinder eller kroniska sjukdomar. Om du bara vid ett enda tillfälle om året tänker unna dig en prinsesstårte-bit eller -bakelse passar alltså denna vecka allra bäst!